Inget särskilt.

Nu är vi hemma igen efter några dagar på Vätö. Jesus vad mycket snö! F bara skrek så fort vi gick ut, för kylan nöp honom i kinderna och han kunde inte gå en decimeter utan att ramla omkull i snön. Inte lätt att vara 1,5 år. J däremot tyckte det var kul i snön. Lekte Bamse och gjorde hinderbanor och åkte pulka, tills det blev för kallt. Sen gick vi in och hade brasa och gjorde hinderbana inomhus istället. Han (J) har börjat leka att han är olika personer (figurer), det började han med för bara några dagar sen, och det känns som ett litat snäpp uppåt i hans sociala utveckling.

Julen då.. Vi var hos mina föräldrar på Ekerö. Tomten kom (min bror) och F bara stirrade och hajade nog inte så mycket, och J lovade att han varit väldigt snäll hela året (!) och ville att tomten skulle stanna längre. Lite skumt tyckte han nog att det var, för innan julklapparna (efter maten) gick vi ut och åkte pulka och på vägen tillbaka mötte han en annan tomte på gatan, som frågade om han varit snäll och så. Denna var väldigt fint utklädd med riktig dräkt och rosiga kinder. När våran tomte kom, i röd kofta, för liten tomteluva och skägg som dinglade under en orange plastnäsa, fick vi förklara att det var många tomtar som jobbade på julafton, eftersom det var så mycket att göra. Och det förstod han ju, att tomten behövde avlastning..
Nyår sedan. Vi åkte ut till Vätö på eftermiddagen den 30, efter att ha packat och fixat HELA dagen. Barnen var helt galna i bilen, eftersom de inte fått vara ute en enda sekund på hela dagen och vi längtade efter att släppa ut dem på tomten så de kunde springa av sig. Dessutom hade vi gjort ett stopp på vägen hos L´s mormor som likt många pensionärer har väldans många ömtåliga prydnadssaker ÖVERALLT i lägenheten. Så det var ju ingen stilla fika för oss som fick springa runt där hemma och jaga F&J med hjärtat i halsgropen hela tiden, för att de inte skulle riva sönder tygblommorna, krossa glasljusstaken eller smasha förstoringsglaset in i alla familjefoton. Ända sättet att få dem lite lugna vara att muta dem med kakor. Så, med ungar ännu mer jobbiga av allt socker, tuffade vi vidare mot Norrtälje. Puh. Väl framme vid lilla stugan upptäcker min älskling att nyckeln inte ligger där den brukar. Så det var bara att åka hem igen. Ja, det var ju trist, men ingen katastrof egentligen tycker jag, det kunde varit värre, typ att vi kört i diket och blev stående i kalla mörkret eller så. L, som ibland har svårt för motgångar, satt och försökte på ett pedagogiskt sätt förklara för J varför vi inte kunde sitta i stugan nu och elda brasa och titta på Nicke Nyfiken. Jag vet inte om J uppfattade den nästan omärkbara förändring i L´s röst, som uppstår när han kokar inombords men försöker hålla sig lugn. Jag hörde den.
Den 31 försökte vi igen. Vi lånade svärmors nyckel och kom fram strax efter lunch. Allt var frid och fröjd och fortsatte vara det. Killarna somnade förvånansvärt tidigt och tolvslaget tillbringade vi framför brasa och tv (som visade en dokumentär om Marlon Brando) och sen var det bums i säng. Inget fancy, men jättemysigt!
Vi saknade H, L & B bara, men att kajka omkring med barn är sällan värt besväret, och jag förstår fullkomligt!
Ska nog skriva ett inlägg snart om vår Cypern-resa i somras. Det var en rysare, får lite ont i magen bara jag tänker på det.
Nu ska jag kolla slutet på Star Wars.
God afton.

Oh, glömde.

Jag köpte MAC Plush Lash (?) Mascara nyligen. Och ja... jag har ju nu vant mig att sätta på mascaran med kam och känner mig väldigt klumpig när jag applicerar med Plushens relativt stora borste. Men det blir väldigt fint, efter att jag tagit bort kladd från ögonlicken. Fransarna blir betydligt längre än med de andra volym-mascaror jag haft, och det blir inte ett dugg klumpigt eller krokigt. När den torkar är den lagom torr och känns mjuk på fransarna. Enda minuset är att jag måste lägga minst två lager för att det ska bli bra, men det är den absolut värd! Lätt att tvätta av är den med. Betyg: 4,5 av 5.

Nu kommer den smygande..

Julkänslan alltså. Jag har tills idag tänkt att gud va tråkigt att den där pirriga, mysiga känslan inför julen inte kommer längre, när man börjar närma sig 30.. Men så hade vi lovat J att göra pepparkakshus idag, och så stod kvinnan i blomsteraffären ute och raddade upp julgranar när vi gick till Konsum, för att köpa pepparkakshusbyggsatsen. "Mabye we should buy one today, alltså christmastree", sa L när vi gick förbi. "Ja, mabye that..." sa jag.
Väl inne på Konsum var J ovanligt oskygg för främlingar och stoppade butiksbiträdet som försökte rulla ut varor. "Har ni, vahetere, julhus?" frågade han och snälla tjejen förstod vad han syftade på. Och katastrof! De var slut. Men vi köpte allafall pepparkaksdeg och hyacinter och Lucia-ljus (till dagis-lucia-tåget i morgon). Några tonårstjejer stod och sjöng Mama Mia och såg ut att öva på något slags framträdande. J, som var extra modig denna dag, gick fram och ställde sig bredvid en av tjejerna och sa "Det är faktiskt Sankta Lucia idag." Tjejerna tystnade och fnissade och började sen sjunga "Sankta Lucia, skänk mig en tia..." Den lille konstapeln gick vidare med nöjd min.
Vid blomsffären stannade vi och köpte en gran. En ganska smal och sned gran, som vi klädde med glitter, kulor, hjärtan, en reflex(!) och såklart ljus. Den luktar jättegott, men som L sa, så börjar det kännas lite dåligt med riktig gran, alltså ur miljöstnpunkt.. Vi får se nästa år.
Sen gjorde pappa L en enklare ritning på pepparkakshuset som jag sen skar till. Oh, hett tips är att kavla och skära direkt på smörpapret (kanske inte var någon nyhet, men detta var mitt första, så jag är helt impad av min egen snilleblixt). F ville hjälpa till och fick liten degklump som snabbt åkte in i munnen.. Såklart blev huset lite snett och glappt, men nu står det där alla fall. Hade inget floursocker, så pyntet tar vi en annan dag.
Vi placerade ut hyacinterna och sen kom farmor och farfar och farmor sjöng lite Lucia-sånger för J och jag kan känna att justämningen sakta men säkert sköljer in i min själ. Inte den där nervösa, nästan religiösa mys-känslan som jag hade för 20 år sedan, men absolut åt det hållet!
Den 23 december 1986, var jag så uppspelt och nervös att jag började blöda näsblod, när jag och min storebror fick vara uppe extra länge. Vi satt i våra pyamasar och klämde på paket. Det finns på bild, jag står bredvid granen i en lite för liten pyamas med en bomullstuss i näsan. Varje muskel i min lilla kropp är spänd och jag står och klappar händerna med ett, underligt, hysteriskt ansiktsuttryck.
I morgon är det alltså luciatåg på dagis. Måste ladda kamerabatteriet!
God natt!

J

Väntans tider

Nej, ingen bulle i ugnen. Jag väntar på att vhs ska behaga meddela mig om min framtid, om jag kommit in på Barnmorskeprogrammet eller ej. Jag kommer troligen inte in på KI, men kanske! Uppsala känns som troligare, men kanske inte!
Julen väntar jag på också! Var på skansens julmarknad idag. Ja, jag gillar egentligen inte att samlas med alldeles för många, dessutom främmande, människor och köa i en halvtimme för att få köpa en våffla för 50 kronor. Men L har ju eld i baken som alltid och vi hade inga roligare planer idag, så vi tog färjan till Djurgården. Det blev en jättemysig dag. J red på minihäst och F sov i vagnen efter våfflan, sen åkte vi hem. Hemma bakade vi lussebullar. F åt deg och höll på att kvävas, J ville bara göra helt runda, släta jättebullar. Apapapp, sa jag och visade hur man SKA göra en lussebulle. De blev fina och goda. Trixet är ju att ta mer fett, socker och ägg än vad som står i receptet.
I morgon kommer min bff och hennes två små troll och leker med oss! De ska få lussebullar och saftglögg. H (bff) brukar alltid börja prata om att skaffa katt när hon längtar efter något varmt och mjukt att klappa på. Nej! För sjutton! brukar jag säga. Men nu råkade jag befinna mig i London när katt-fnattet infann sig, och vad händer?! Jag fanns inte här att hindra henne och vara negativ, så hon har gått och köpt sig en katt... Jaja, den är säkert gullig. Och ja, jag kan väl inte annat än att acceptera detta vansinne och hoppas att katten är tacksam över att komma till ett mysigt, rent och kärleksfullt hem. Och att jag kan komma dit utan att vara helt drogad av Tavegyl...
Å, nu är middan klar, måste gå.

Mhmmm.

Ja, eftersom jag fått sura kommentarer om min fina blogg från två av mina närmsta vänner (ja, ni vet vilka ni är!), så får jag väl ta mig i kragen och skriva några rader då...
En sak jag är ruggit glad över just nu är min och Monkans minisemester till London nästa helg! Vi ska shoppa och sova. Monkan behöver en paus från hektiskt jobb och massa strul, och jag behöver en liten paus från... ja, från att vara mamma. Vår plan är inte att göra Londons nattliv osäkert, det jag ser fram emot mest är att kolla och peta på allt smink och märken som inte finns här, och att köpa en och annan julklapp till killarna också. En av anledningarna jag åker dit är (faktiskt) UDPP, som jag ska köpa ett litet lager av. Och kolla roliga märken, typ NARS, Soap and Glory, Urban Decay såklart, Bobbi Brown och många många fler. Och så ser jag såklart fram emot att SOVA en hel natt i sträck utan att vakna av F eller att J har kommer in till oss och pinkar i sängen. Jag och Monk ska dela på en kingsize-säng, på ett 5-stjärningt hotell! Men den främsta anledningen är givetvis att få hänga med Monkan, och få ordentlig vuxentid!

Nu började precis "Mammas pojkar" på fyran. Kan inte låta bli att kolla, och undra varför de skickar dit tre så jävla oattraktiva tönt-killar?!



Så nu ska ja gå och tvätta håret. God natt.

Kungen av majo!

Den här majonäsen är så sjukt mycket bättre (godare) än dess svenska motsvarigheter. Den har en ganska tydlig senapssmak, och lite vinäger, precis som majon man får i England till fish n chips. Dessutom har tuben ett avlångt, smalt hål, så majon ringlar ut i vackra, böljande vågor. De svenska smakar ingenting i jämförelse. Så, tjockisen i mig har talat klart, för idag.

Mitt första eotd

Dagens öga. Jag har använt Shroom, Style Snob och Satin Taupe, från MAC. Mascara Cliniqe High definition, och eyeliner IsaDora Colorful Eyeliner. Älskar Style Snob, som egentligen är typ hudfärgad-blank, men den blir lite futtig helt ensam.